Oj oj oj vad trött min kropp är. Har i dag maxat ut alla ridkrafter jag har lagrat upp. Hur kan skatteverket vägra erkänna att ridning är motion och bra för folkhälsan? Mina ryggfileer kan omöjligt bli tröttare hur jag än har tränat på ett gym. De gör tom ont i dom när jag lutar mig bakåt. Suck... hajar ni hur det blir på tisdag då det är dag två???? Tur jag inte sitter i en kassa för vrida sig i sidled är värst just nu.
Klev upp i morse klockan sju för att ladda upp med frukost. Kom ut i stallet ca 8.15. Då hade Sigrid redan hunnit sadla sin första häst och var på väg ut. Fick utpekat vilken häst jag skulle börja med. Det var en 7-årig angloarab vid namn Rush som jag skulle rida. Det var någon människa i London som ägde den. Tror att den var på tillridning hos Sigrid. Den hade gått något EM i typ fälttävlan för juniorer eller nåt sånt. Jag tycker den såg ut som Molly när hon kom fast mindre och helt vit. Den var dessutom som att rida Molly när man kom upp. Mycket trevlig bekantskap.
Sedan red jag Florida 7 år men inriden förra året. Kom från en tysk hästhandlare och hade gjort ett par bebisar innan dess. Vi var väl inte riktigt kompatibla hon och jag. Dessutom hade jag missat att hon var på en fyraårings nivå. Så här i efterhand måste jag väl säga att då gick det nog bra ändå.
Därefter var det Ametist tur. Vilken häst!!!! 170 cm fantastiskt rolig och rörlig häst. 5 år och verkligen jätterolig att rida. Gjorde tyvärr en liten ofrivillig markkänning under detta pass men landade på fötterna så det var bara att kliva upp igen. Denna häst skulle jag lekande kunna ha tagit med mig hem. Hoppas han inte blir såld snart för då hinner jag kanske få rida honom en gång till. Det vore jättekul.
Sista hästen jag red kallades Bamse. Heter egentligen Fortunato UW men jag hajar varför de kallade honom Bamse. Hans framben slutade i samma höjd som min midja. När jag skulle tränsa honom upptäkte jag att hans huvud var lika långt som min arm. När jag höll handen mellan öronen kunde han lukta mig under armhålan. Vet ni, jag visste inte att det fanns så stora träns. Hur som helst var han lika snäll som han var stor. Det finns bilder på honom på Sigrids hemsida http://www.tullgarn.com/ om ni vill kolla in honom eller Ametist. Båda dessa gossar är till salu.
När jag ridit denna kvartett klart samt borstat av alla, satt på täcken, gett mat och placerat ut dom i hagen igen var klockan ca 13.00 och jag upptäkte att jag var skogshungrig. Som tur var hade Anna som köpt pizza till de som var med på kursen som pågick köpt en pizza till mig med. Jag har aldrig upplevt att en kall Hawaiipizza med ljummen ramlösa kunde smaka så underbart. Slog gårdagens entrecote med hästlängder. Kajsa fick lite grann men resten landade i min mage i ett huj. Fniss...... jag är verkligen en finsmakare.......
Det är riktigt roligt att vara hos Sigrid. Det händer grejor hela tiden. I dag kom två ston med medföljande föl. Riktiga raringar. De kom för att gå ut i hagen med Sigrids två föl. Ni hajar väl hur roligt det är när fyra spolingar ska springa i kapp på en sluttande gräsläggda??? Man undrar ju hur det kan komma sig att de alltid ska springas i kapp men nu har jag faktiskt sett hur det går till. Barn gör ju inte som man säger utan som man själv gör. Och dessa ston..... de sprang för fullt vill jag lööövvvva. Jösses..... skrattade så jag grät åt hela grejen.
Nästa år kommer det sju småttingar om alla ston går tiden ut. Tur att det kommer för Sigrid har ju så himla få hästar. NOT!!!! Idag räknade hon fram att hon hade ca 30 hästar uppe på Bergåkra och lika många nere på Tullgarn. Hur har människan tid??? Ni som tycker jag har mycket för mig skulle svimma om ni hörde henne. Dessutom har hon sina tre döttrar Cecilia, Emilia och Oivia att ta hand om. Hennes man har ett par butiker i två städer och pendlar också hela tiden. Men nu skulle han ta upp en hobby och börja sälja skotrar tillverkade i Sveg på fritiden. Vilken fritid???? Dessa hästar och anläggningar visade sig bara stå för 22 % av bolagets omsättning. Dessutom håller de på med jordbruk, kossor, spannmål, skog, fastighetsförvaltning, snöröjning, maskinparker, praktikanter, hunduppfödning. Allt detta utöver att de renoverar Bergåkra och bygger ett nytt ridhus nu när de just byggt nytt stall för en sisådär 25 hästar. Vet ni..... jag har det ganska lugnt i min tillvaro.......
Vid tvåtiden lastade vi Riggo och begav oss hem till bebodd trakt igen. Väl hemma stod fröken Molly där och bara väntade på att få motionera. Vilket charmtroll hon är. När hon klipper med öronen och tittar på mig med de där stora ögonen smälter jag som en isglass i solsken. Jag tror jag håller på att bli kär...... Försökte med all kraft jag kunde uppbringa en lust att rida ännu en häst men gick bet. Då kom Maggan som en räddande ängel och berättade att de skulle löshoppa Bruce och Lilleman. Vips kom jag på att det vore en perfekt övning för miss Molly.
Sagt och gjort fick hon också hoppa. Vi byggde upp till ca 1.10 och hon klippte allt hur lätt som helst. Tror säkert hon skulle kunna mycket högre också om jag velat för hon tvekade inte en sekund. Var inte ens i en bom. Sedan lät vi henne lösgaloppera ett par varv åt vardera hållet. Tänkte att jag skulle blåsa ur henne lite och samtidigt se hur kondisen var. Hon sprang som en galning och tyckte livet var härdas. Både flås och kondis har verkligen förbättras kan jag konstatera. Efter ca 10 varv tyckte jag att nu får det väl ändå räcka men då tog hon två varv till innan hon behagade sakta av. Hon är skojig hon........ Kollade pulsen efteråt och den gick ner ofantligt snabbt. Undrar om hon smygtränar i hagen om dagarna???? Hmmmmm.......
Har nu äntligen kommit hem och hunnit med en dusch. Till min lycka visar de nu min favvofilm på trean, Äventyraren Thomas Crown. Yiihaa!!! Har väl bara sett den ca 20 gånger så jag måste nog se den en gång till. Hittills har jag inte sett någon film som kan toppa den. Jo en förstås..... hur kunde jag glömma det??? En av världens bästa filmer är ju IVANHOE! Om han bara kunde välja Rebecca på slutet istället för Rowena. Men den visas ju igen på nyårsdagen och då kanske han väljer rätt. Tur att mister Crown i alla fall väljer rätt på slutet. Det finns ju hopp för det manliga släktet.
Såg ni att en travhäst dog på Bergsåker i går efter loppet? Trav verkar vara en farlig sport. Tacka vet jag redig dressyr. Där är dödsfallen mycket sällsynta.
Chip chop. Hälsningar från en mycket trött men harmonisk Sessa.
Ciao
No comments:
Post a Comment