Evig väntan på flygplanen

Nu sitter jag här på Arlanda igen och väntar. Börjar snart bli riktigt bra på detta. Åkte ner till Arlanda i fredags vid lunchtid. Hann äta lite innan det var dags att boarda till Göteborg.

Klev in i planet ca 20 minuter innan det skulle lyfta. När klockan är halv tre och vi ska lyfta kommer kaptenen in och säger att vi är försenade 15 minuter för att han tappat bort sin styrman och att just nu söker säkerhetspersonalen efter honom på Arlanda. Jag var övertygad om att han skojsa.

Ca 20 minuter senare säger kaptenen igen att de extrainkallat en ny styrman som just hoppat på Arlanda Express och väntas anlända om ca 18-19 minuter. Suck, pust, stön!!! Vet ni hur varmt det blir i ett fullsatt plan när det är tre rader på varje sida av mittgången??? Typ jättevarmt om jag får säga mitt!!! Givetvis får ingen lämna sin plats och ljudnivån på sorlet är obeskrivbart. Klagomålen hägrar.

Nu är klockan äntligen 15,20 och vi lyfter mot Landvetter. Det var länge sedan man blev så lycklig av att se en startbana för nu slås airconditionen äntligen på. Puh!!! Ser fram emot att åka och kolla på Antons match under kvällen och somnar i den tanken.

Vips var jag framme och när jag kommer ner till bagagebandet står det en chaufför med en skylt med mitt namn. Kändes überlyxigt. Denna vänliga man tog min väska och stegade ut till taxin och skjutsade mig till hotellet. Förbundet hade bestämt att vi skulle konferera på Hotell Arken. Denna Arken låg lågt bort från alla ära och redlighet. Mycket märklig placering mitt i ett industriområde.

Ringer Anton på vägen dit och får veta att det inte blir någon hockey pga svininfluensa. Skittrist tycker jag. Skulle varit kul att kolla när jag ändå var där. Med lite tur lyckas jag en annan gång.

Checkade in på hotellet och efter lite surr i telefon och internetsurfande gick jag ner till restaurangen för att få lite middag. Då visade det sig att SCA hade firmafest med 400 pers. Vet inte hur det gick till men jag fick en välkomst drink av dom fast jag inte jobbade på SCA. Stilpoäng till dom!!!

Satte mig ensam vid ett bord för att beställa. Då smyger en man fram och knackar mig på axeln och undrar om jag inte ville flytta till deras bord. Hmm..... tänkte jag. Underliga typer men tänkte sen att jag kan väl springa därifrån om de var otrevliga. Nu visade det sig att dessa skojsiga herrar var coverbandet som skulle spela på SCAs fest. Satt där och skrattade med dom fram tills det att deras kväll började vid tiosnåret. Bra kväll trots allt.

På lördag kom alla ridsportmänniskor. Kul att träffa en hel del som man inte sett på länge. Löste många "världsliga" frågor me Anngelica. Hon är från Vagnhärald. Supernajs tjej. Grenledare i sörmland. Mycket var information i dag men ett pass om TDB var intressant. Vilka otroliga möjligheter det finns inför framtiden. Me like!

På kvällen var det middag. Hamnade mellan två jätteskojiga herrar. På vänster sida hade Sverker, en hoppryttare från Halland. På vänster sida satt Micke Pettersson som är ordförande i förbundets tävlingssektion. Mitt framför mig satt en man som hette Jörgen och kom från stokholmsdistriktet. Han hade kunnat tävla i lustigaste mustagen. Hade sånna där knorrar på båda sidorna. Roliga herrar i alla fall som underhöll mig inpå småtimmarna. Stupade sedan i säng med dator på magen, brillorna på och fjärrkontrollen i handen och givetvis tvn på. Varför bara sova???? Fniss....

Vaknade i morse och rätt överlycklig över att det är vintertid. Den där extra timmen i natt var mycket värd. Laddade upp med panker till frukost så jag orkade med dagens gruppuppgifter som handlade om licenser, tävlingsavgifter, regler och vem som ska göra vad. Tänk vad många olika åsikter det kan finnas om samma sak. Fast det tror jag är det som för sporten framåt!

Fick sedan åka taxi till Landvetter. Givetvis vänta där ett tag. Landade på Arlanda. Vänta ett tag till. Sitter nu i Sky City och äter kycklingsallad och väntar på att svindyra Höga Kusten Flyg ska skjutsa hem mig till Övik. Jag är mycket tacksam över att ridsportförbundet betalar min resa och uppehälle!!!!

Nu är det dags att kolla in min facebook innan jag ska gå till säkerhetskollen och in på inrikes. Hörs en ny dag!

Ciao från Prinsessan på Gräddhyllan

Hemavan

Har nu avlagt ett besök i svenska fjällvärlden. Närmare bestämt i Hemavan. Var helt övertygad om att det var vinter där och att det skulle vara snö. Men icke. Plusgrader och barmark och strålande sol. Me like!

Jag har inte varit i Hemavan på 19 år så jag trodde jag helt glömt bort hur det såg ut. Men så var det inte. Kände igen mig redan i Tärnaby och hotellet mm i Hemavan kändes jättebekant. Nu bodde jag ju inte där men ändå.

I går åkte hela region Norr till Hemavan för en träff. Direkt efter lunch kastade vi oss in i bilen och startade vår resa. Jag åkte med chefen och Johanna körde den andra bilen.

När vi kom till Lycksele kom vi på att vi var ruskit fikasugen. Svängde in till centrum, jo det är säkert det finns ett centrum i Lycksele, och hittade ett äkta gammeldags Konditori. Man kunde dricka kaffe i kaffekoppar och skyltarna ute var nog från andra världskriget ungefär. Gott fika hade de i alla fall. Överallt vi såg fanns bilder på Team Pontare i Körslaget och rösta på Rabih varje fredag i Idol. Hur har Lycksele kunnat hamna så på TV 4s värld samtidigt????

Sen fortsatte vi i rallyfart upp till Hemavan och stugan på Höstvägen. Michael körde som en galning. Måste ha varit välkomstdrinken eller nåt som lockade. Smsade med Janet i andra bilen som var lika förvånad som jag över hastigheten. För att citera Janet..... har han någonsin fått upp bilen i samma hastighet som begränsningen någon gång förut???? Hmm.....

Väl där samlades vi runt den beryktade välkomstdrinken innan vi delade upp oss i stugorna. I en stuga bodde coacherna, i en annan kontorscheferna och jag bodde med konsultcheferna och rekryterarna. I stugan fanns mat och dryck att laga till själva. Vår stuga var jättesnivliga på att fixa mat. Grabbarna stekte oxfilen och kokade rödvinssås och jag Ulrika och Eva fixade sallad och förrätt och dukade. Med samlad kraft fick vi även till en potatisgratäng. Janet skötte vinet. Alla fann sin plats snabbt.

När vi ätit och satt och surrade över lite ostar och kex kom Sverre uppspringande och kollade hur vi hade det. Sverre är vår regionschef. Det är svårt att återge i text men han förklarade och visade med hela kroppen hur han hyrt just denna stuga förut men den låg lite längre bort på vägen och var spegelvänd. Och i just denna stuga hade hans dotter ramlat i trappan ner som går till höger men som då var till vänster eftersom stugan låg längre bort och var spegelväng. Tror inte ni hajar ett dugg men vi skrattade även i dag åt detta. Fniss......

Vid tiotiden gick vi ner till coachernas stuga. Den var störst av alla och de var lika många som vi andra två stugor tillsammans så det blev den naturliga samlingsplatsen. Surrade och vissa drack mer alkihol än andra. Men trevligt var det. Vid tolv blev jag tvärtrött och tog tillsammans med Ulrika Niklas under armen och gick upp till vår stuga. Niklas förklarade för oss när vi gick hem att om man ramlade i diket så hade man gått för långt till vänster. Hmmm........ undrar hur han tänkte???? Hmmm........

Efter en massiv övertalning för mister att han måste sova i egen säg hoppade jag till slut ner i min egen och slog på tvn. Hajar ni vilket lyx jag och Janet hade i vårt rum med TV och dvd? Very nice. Kollade på en mycket "omodern" dvd med Snoken. Kom på att den var från 1992 men funkade för det fladrade på rutan i alla fall. Halvslumrade framför den tills Janet kom hem vid halvtvåtiden och somnade sedan som en stock.

Kvart i sju var det väckning igen och frukost nere på ett cafe. Klockan åtta började Sverres dragning innan vi gick upp till chefernas stuga och började vår dag. Vi och cheferna var tillsammans med Adeccos jurist PG i dag medan coacherna var med Björn som är chef på HCS. Gick igenom massa legalfrågor som förtur, återanställning, LAS, rättsfall mm. Jätteintressant även om det låter trist för er andra.

Satt ute på altanen i strålande sol i pausen och surrade. Kände att detta är nog en försmak på hur fantastiskt det kommer att bli i Alperna. Ni har väl inte missat att jag ska åka till Österrike och Bad Gastein över nyår???? Jag längtar typ mycket.

Vid fyrasnåret packade vi ihop oss igen för hemresa. Middagsstopp i Lycksele. Börjar bli bevandrad i denna lilla håla nu. Åt fläskfile hawaii till middag. Ruskit god.

Många skratt inträffade på denna resa. Önskar jag hade haft en kamera utanför OKQ8 när vi hade tankat. Ni skulle ha sett Michaels benförning när han formligen spann lös då bilen började rulla baklänges. Det är helt obetalbart. Men jag kan ju spela filmen i min hjärna och skratta gott. Synd att ni inte också kan se den. Ha ha ha.......

Är nu hemma igen då. Ska jobba i morgon. Se hockey från restaruangen och packa för att på fredag förmiddag flyga ner till Göteborg och tävlingskonferens med ridsportförbundet. Har jag tur lyckas jag se Anton spela hockey på fredag kväll med. Kållered har hemmamatch så jag hoppas Viktoria är ledig och ska dit. Blir lite långt att gå annars......

Måste nu packa upp igen och hoppa i bingen. Hörs en ny dag.
Ciao från Prinsessan på Gräddhyllan

Söndag och ledig dag. Yiihaa!!!

I dag är det söndag och klockan är ungefär 18,00. Nu först börjar jag känna mig som en människa igen. Har kollat in alla "viktiga" program de visat på tvn i dag. Började med fredagens Idol, såg sedan Körslaget, sedan Mammas pojkar och en stund på lyxfällan. Nu är jag jätteless på tvn typ.

Har ni sett programmet Mammas pojkar??? Det är så himla jättedåligt att jag inte kan låta bli att kolla. 21 brudar ska försöka få ihop det med tre hunkar som har sina mammor med sig också. Vill bara säga att dessa morsor inte är så tysta och timida. Man undrar ju hur detta ska sluta. Väntar med spänning.

I går hade jag två ridlektioner. En för Inger och Ayla som var jätteduktiga. Gjorde massa jobbiga övningar. Märks att vara inne i ridhuset inte är Aylas favvoplejs. Sedan gick jag ut i solen och hade träning för Karin och Golden. Vi tränade massa övningar som behövde kroppskontroll. Sedan får man som en liten bonus att hästarna blir genomgymnastiserade och det är ju inte det sämsta. Men i Karins fall måste vi fokusera på att kroppen gör som hon vill. Jätteglammigt var det tillslut.

Sen på kvällen hade Linda och Monica dragit ihop en överaskningsfest för direktör Malmborg. Vi var nere på Vincompaniet och åt jättegod mat som Fredrik lagat. Toast Skagen till förrätt och lamm till varmrätt. Me like typ mycket!!! Det bjöds även på tårta och lite mer alkihol. Vid tvåtiden fortsatte festen i en limo som tog oss runt stan med hög volym och mycket dryck. Me like det också!!!

Kom hem när det var nästan morgon. Märks att man börjar bli gammal. Man orkar inte partaja till småtimmen som man gjorde förr och sedan kvittra på morgonen efter. Märkligt....

Anki ringde i morse.... eller kanske förmiddags, vet inte så noga...... för att fråga om jag orkade åka till stallet och hjälpa henne lasta Akillez. Märkligt fenomen men hon sa att hon hörde när jag svarade att det inte var lönt. Hmmmm....... Fick rapport lite senare i dag att han varit duktig och att Stina hade hängt på honom. Detta var ju allra första gången.

Nu måste jag ta och kliva in i duschen. Ska åka och äta middag hos Ann om 50 minuter. Tror jag måste kolla in Facebook först bara.

Ciao från Prinsessan på gräddhyllan

Begravningen är över

Nu har jag åter kommit hem till Gräddhyllan efter en jobbig dag i Umeå. I dag var det dags för Anders begravning.

Tidigt på morgonen plockade jag upp mamma och pappa och åkte upp till Umeå. Vi började med att hämta upp brorsan på flygplatsen innan vi åkte till Strömspilen för att köpa blommor. Å vet ni, jag blev stoppad av polisen och fick visa körkort och blåsa alkoholballong. Hajar ni, klockan var bara 10,00 på morgonen. Som tur var gick det utmärkt. Kände mig rätt nykter då jag inte druckit alkihol ett dugg de senaste två veckorna. Hade varit rätt jobbigt om det gett utslag.... fniss..... Tyvärr fanns ingen blomaffär där men men.....

Sen åkte vi hem till familjen Edlund. Har bestämt att det heter så numera. Kan ju inte säga hem till Anders och Karin i fortsättningen, så nu heter det hem till Edlunds. Där lossade jag av lite mat och brorsan och pappa klev av medan jag och mamma åkte och köpte blommor. Ibland är jag överlycklig över min GPS. Jätteskönt när jag skulle åka på blomaffären och kunde knappa in adressen.

Klockan 13,00 började så denna begravning. Jag sänder ett stort tack till skaparen av Lambi näsdukar. Jag behövde ett helt paket för att klara av att vara i kyrkan i en timme. Den var ruskigt jobbigt även om det var en rätt ljus begravning. Det var en tjej som sjöng otroligt vackert i kyrkan. Jag tyckte det lättade upp den trista tillställningen. Begravning är rätt pissigt om jag får säga det själv. Och det får jag ju när det är min egen blogg!!!!

Jag tycker det är jättejobbigt när man måste gå fram runt kistan. Känns lite overkligt hela grejen. Diskuterade det med pappa att det känns helt orealistiskt att Anders låg där i kistan. Har lite svårt att ta in det hela. Att greppa liksom.......

Det är rätt jobbigt att se dom man tycker mycket om gråta i mängder. Rätt jobbigt att handskas med alla känslor och intryck när ens inre är i uppror liksom redan innan. Ingen bra känsla.

Efteråt gick vi till församlings hemmet och fikade en massa smörgåstårta innan vi åkte hem till familjen Edlund. Mamma hade lagat älgstek med kantareller och potatisgratäng som vi in på kvällningen åt tillsammans med Karins syskon med respektive.

Kom just på något som var bra med dagen. Antons nya flickvän Viktoria visade sig för första gången. Gillade henne skarp. Tror det är en bra tjej det lilla jag träffade henne. Hon och jag tillhörde servisen i kväll och mamma och Lillemor tillhörde köket. Vi var mycket bra team tillsammans.

Nu tror jag att jag ska hoppa ner i divanen en stund och slötitta på tvn en stund. Sedan måste jag nog sova. Är helt slut i hjärnan.

Hörs en ny dag!
Ciao från Prinsessan på Gräddhyllan

Fick present

I kväll har jag haft min dressyrgrupp för sista gången. Mina skojiga elever var jätteduktiga. Efteråt bjöd Karin på fika och jag fick blomman på bilden i present. Visst är den fin? Den bor nu på mitt vardagsrumsbord. Undra hur man ska ta det att de ordnar party när man slutar??? Fniss... Ciao från prinsessan på gräddhyllan

Livet är som en berg-o-dal bana

Ibland blir man nästan rädd för sig själv. Hur kan humöret kännas på topp för att sedan rasa ner i botten i nästa sekund? Jag börjar tro att jag har fått nåt hormonfel. Undrar om det är så här det är när man är gravid? Hmmmm....... som tur är så vet jag med säkerhet att jag inte väntar barn.

Det händer lite skojsiga saker i tillvaron ibland. I går var jag till metropolen Sollefteå och jobbade. Där träffade jag Kikki över en lunch. Först kollade vi in hennes nyköpta Hotell Björkliden (får nog smisk om det var något annat björknamn det hette :-( ) som innebär att hon numera är hotelldirektör. Mycket glammigt. Sedan tog vi en tur hem till henne och släppte ut hästarna. Var jättekul att träffa fröken Hilly igen. Jag tror hon kände igen mig för hon svarade när jag talade med henne. Mycket najs. Hälsade även på de andra tre herrarna i stallet. Kollade mycket noga på alla.

Därefter blev det äntligen dags för att äta lite mat på denna lunch. Vi frossade i lite chinesefood. Mycket gott. Fast de hade en död fisk i akvariet. Det var lite minus. Gillar inte döden speciellt mycket nuförtiden. Har inte ens lust att se deckare på TV. Där i alla fall över lunchen bestämde vi oss för att jag skulle ta hem Hajen över vintern för att rida igång honom. Det blir lite spännande måste jag säga. Eventuellt kommer "Sigge" också på en vintertur till mig i Övik. Det får vi se. I så fall ska han gå på lösdrift. Lillgrabben är Hillys senaste avkomma. Föddes i fjol och har Non Stop till pappa. Tycker han verkar lite mesig för att vara hingst men humöret kanske kommer och då önskar man att han vore mesig som han är nu. Aldrig nöjd typ.....

På eftermiddagen var jag till en ny kund i Långsele. Skulle bara svänga förbi en sväng och berätta om hur det är att hyra från oss. Denna lilla sväng tog en och en halv timme. Jösses vad mycket dynga man kan prata bort. Men trevligt var det. Sen får vi se om det blir någon affär eller inte.

Denna lilla övning gjorde att jag blev lite sen ner till stallet där jag lovat trimma Karin lite inför helgen vilket innebar att jag sprang i på ridskolan och in i manegen i arbetskläderna. Många tyckte att jag var überglammig när jag stod i 1 dm höga klackar och kort kjol och najlonstrumpor och hade lektion. Har de inte hajat att det är viktigt att vara glammig???? Fniss....

Åkte sen hem och drog på mig ridkläderna och for tillbaka för att rida Paula. Red henne i måndags också och då gick det halvbra. Blev bättre mot slutet. Fick för mig att prova igen och det gick helt fantastiskt bra. Kunde gå i alla tre gångarter utan att springa bort eller hänga i tygeln. Detta är verkligen ett enormt framsteg. Var tvungen att ringa Anki och berätta fast klockan var 21.00 och jag visste att hon var upptagen med arbetsaktiviteter. Suck..... vad glammigt...... solen sken fast det var mörkt ute. Vilken skön känsla. Den kan man bli lite hög av.

Den här begravningen börjar komma närmare. Pratade i telefon med pappa om detta igår. Varje gång jag tänker på det får jag ont i magen. Pappa hade varit på begravningsbyrån i tisdags och han fick halvångest också. Hur ska detta sluta??? Jag hoppas att det känns bättre efteråt. Som om man kan få ett avslut på nåt sätt.

Jag har också så svårt att förlika mig med tanken att när jag hälsar på i Umeå nästa gång är det inte längre hos Anders & Karin man ska bo hos. Känner mig ju väldigt hemma hos dom. Har bott där inneboende, ja inte just i det huset som finns nu men ändå och bott där alla tävlingar och träningar i Umeå med omkrets så länge jag kan minnas. Tycker deras familj är som en del av min familj, typ min reservfamilj. Man kommer dit och kan vara sig själv och ibland kan man sova där fast dom inte är hemma. Det är hyvens. Detta finns ju kvar men kommer aldrig att bli detsamma ändå. Jag tycker livet är orättvist!!!!

Japp, då har jag fallit ner i diket igen. Saknar min lilla hund att kramas med också. Hon kunde alltid repa upp sånna här situationer. Hon behövde bara kolla på en lite lojt för att man skulle må bättre. Otroligt vad en sån liten varelse kunde ge mycket kärlek och utstråla sån frid genom att bara finnas till. Suck.... I tisdags hade jag min första tisdagslektion i ridhuset. Jösses vad jag saknade att hon satt på pallen och övervakade det hela.

Tillvaron kan vara riktigt pissig emellanåt. När jag började blogga tyckte jag tillvaron var riktigt bra men nu känns det ungefär typ jättedåligt igen. Man ska nog inte fundera så mycket. Strutsarna har det ganska bra ändå. Deras hjärna är mindre än deras ögon. Tror det är ganska praktiskt emellanåt.

Tror jag ska gå in i köket och poppa lite popcorn. Det brukar alltid liva upp tillvaron. Sen måste jag sova så jag orkar var en hel helg i stallet i mitt hästfria liv :-).

Hörs en ny dag!
Ciao från prinsessan på Gräddhyllan

I dag är Eva Sjölund min stora idol!

Japp, då har jag varit funktionär på hopptävling hela dagen. Verkar som om detta är något väldigt konstigt. Kom till stallet i morse klockan 09,15. Möttes i dörren av Malin som undrade vad jag gjorde där då det var hopptävling. Hmmm...... Under dagen fick jag höra detta fem gånger. Känns som om jag var en udda person där på ridskolan. Men vet ni, det var mycket lättsammare att sitta i vårt nya domarrum än uppe på ballongen. Jag har haft en najs dag där inne om jag får säga det själv.

Ni som känner mig väl vet att jag tycker det alltid ska vara pasta med köttfärssås på alla tävlingar. Det är riktig mat! Som tur är har jag nu infört det på samtliga dressyrtävlingar. Eva har bekräftat att det blir så. Serveras varje tävlingsdag till mig och minst en gång per meeting till alla andra.

Hur vart det i dag då när det var hopptävling??? Jo jag smög lite försiktigt in i köket och frågade vad det serverades för mat. Karin svarade genast, Kebabgryta med ris. Hmm... Då dyker Eva upp som gumman i lådan och undrar om hon hört rätt att det var jag som frågade. Japp, sa jag och hon fick ett bekymrat uttryck i pannan. Följdfrågan blev, ska du vara här hela dagen? Japp, svarade jag igen. Evas panna får ännu flera rynkor innan hon svarar vänta ett tag så ska jag djupdyka i mina gömmor. Glad ihågen gick jag därifrån.

När det var dags för nästa paus och för mig att äta lunch, vad fanns då i en färdiglagad portion??? Yiihaa!!!! Mackisar med köttfärssås. Suck vad det är härligt att leva när otippade saker blir så bra. Så i dag, och jag tror i morgon också, är Eva min idol.

Efter tävlingens slut hade jag träning först för Ann och sedan för Karin. Suck vad det gick bra för dom båda. Det är ganska lätt att vara tränare när eleverna både är duktiga och vill träna. Känner att det är helt rätt mitt nya beslut att hålla mig till att träna ekipage en och en. Det innebär att man kan lyfta fram eleverna lite mer när man ser vad de är bra på och vad de måste träna för att komma framåt. Det är en svår ekvation när man har en hel grupp. Alla i min grupp har varit jätteduktiga hela tiden men de har hamnat på så olika nivå att jag känner att jag inte kan tillföra allt jag vill. Jag hoppas de får en ny och bra tränare som kan ta dom till nya höjder.

I går gjorde jag, mamma och pappa höst på Johnstorp. Jag gick grundkursen i allt som har med vatten att göra. Typ kranar, pump, slangar och varmvattenberedare. Tror jag skulle kunna sätta tillbaka allt själv och faktiskt få det att fungera. Dessutom tömde vi bort alla blommor ur krukor och bar bort allt som gör att stugan är najs att vara på. Har varit dit i kväll också med pappa och det ser ut som en trist tillställning. All myssfaktor är borta.

I går när andan ändå låg på så fixade jag och pappa mina rabatter här hemma på gräddhyllan och tömde mina krukor och bar bort allt ute på gården. Suck vad trist det ser ut i dag. För att göra det ännu sämre har det ju halvstormat i natt så det ligger gula döda löv överallt. Suck....

För att verkligen betona att det är höst och allt dör ute och allt blir trist fick min bil vintersulor i går. Det gör att den blir rangligare och fälgarna på dessa är mycket fulare än de jag har på sommaren. Höst är riktigt pest.....

Har ni sett att Erica har skickat mig en ny bild som ligger på elevsidan? De andra två fick också lite nya bilder och lite ny text.

Hörs en ny dag!
Ciao från Prinsessan på Gräddhyllan

Annorlunda utbildning på HK

Ny dag nya möjligheter för att citera kamrat Marie. I går var jag på en Chefsverkstad på K60. Mycket givande sak som satte igång rätt mycket ideér i mitt huvud. Dagen började med att vi gjorde ett test av oss själva. Testet visade hur andra uppfattar mig, hur jag uppfattar mig och hur jag troligen handlar i stressade situationer. Man fick då alltså fram tre stycken grafer som vi utgick ifrån. Man bör få ungefär tre lika...... hmmm....... Om man tittar på mina blir man lite skitzo. Jag hade tre helt olika profiler. Kanske måste jobba med det lite.

Hur som helst så var dessa tester till för att veta hur man ska prata med olika personlighetstyper, vad triggar igång människor och varför man reagerar som man gör. Mycket nyttigt och roligt att känna att man verkligen lär sig något. Förhoppningsvis blir jag en bättre chef efter detta. Om jag nu använder mina kunskaper vill säga :-).

I kväll ska vi ha ett litet party för Janet som fyllt 40 år. Ann är den som fixar och donar. Jag tror det blir myssigt. Som tur är behöver jag inte kliva upp tidigt i morgon. Har inget viktigt för mig på hela dagen. Kanske hjälpa pappa i stugan lite men det räknas inte som jobb.

På söndag ska jag vara funktionär på lokala hästhoppningen. Det var länge sedan. Ska vara domarsekreterare. Vet ni, jag har inte varit det sedan man klättrade upp efter väggen och satt på ballongen i gamla ridhuset. Och det är länge sedan!!!! Ni som red på den tiden vet vilken vägg jag talar om. Man kan ju inte haja att det har funkat överhuvudtaget. Men det gjorde det. Man klättrade upp med papper, fika och allt. Helt otroligt.

Nu har jag inte tid mer. Måste springa. Alltid massa tider att passa. Suck.

Ciao från Prinsessan i stora staden