Ny dag. Dags för förändring!

Nu börjar tillvaron bli trist. För att använda Ankis uttryck... nu är det mycket som är svart här! Jag tror det är dags för en förändring. Har anammat ett gammalt ordspråk... om man gör som man alltid gjort får man alltid samma resultat.

I dag började jag och uppdatera hela min hemsida. Har faktiskt kollat över alla undersidor. Måste bygga om Galleriet också. Alternativt tar jag bort det. Men det borde väl finnas någon enkel lösning på hur man lägger ut bilder utan att det tar massa tid att öppna. Någon som vet något superprogram man kan använda. Maila gärna det till mig i så fall. Det är otroligt vad mycket konstigt man kan ha kvar av bara farten. Hmhh! Måste bli bättring.

Tycker årets motto " I år ska vi vara positiva" är rätt jobbigt. Hur kunde jag hitta på det vid nyår??? Eller kanske var det så att mitt undermedvetna visste att det skulle bli otroligt många hårda slag i år. Kanske jag rasat ihop totalt om jag inte försökt att följa årets motto??? Ja, vem vet. Tycker i alla fall att nu är det verkligen dags att det händer något ljust i min tillvaro.

Visst har ni hört att mitt tips till Jennie att Stuteri Cape skulle bli ledigt har lett till att hon och Maggan bygger upp en helt ny träningsanläggning där? Vilken underbar grej. Jag tror det blir jättebra för ridsporten och de tävlingssugna i Övik. Tänk vad skönt att ha tillgång till ett ridhus och inte behöva trängas med ridskolan varje kväll. Just lovely! Vad det är skönt med driftiga människor. Me like!!!!

Min mage är åter i sin vanliga glada form och jag har börjat träna afron igen. Tänk vad det är trevligt. Jag önskar att alla fick uppleva hur glad man kan bli av denna träning. Tala om befriande verksamhet. Det är som att vara på barnkalas hela tiden.

På tal om kalas, på fredag fyller kamrat Marie år och kommer upp till Övik och firar sin dag. Bitte och jag har fnulat på vad som ska ske så det blir nog roligt. Passar på att fira själv då också. Hade faktiskt inte tänkt fylla år i år. Gör bara en enkel liten fylleriövning med de närmaste sörjande i år. Fick ju faktiskt uppleva ett jättekalas i fjol. Det räcker för ett par år framöver.

Nu är det dags för lite middag.
Ciao från Prinsessan på Gräddhyllan