Hemresan från min paradissemester gick inte som jag planerat. Vi blev upphämtade på vårt paradishotell i Side klockan 19,45 med en buss som skulle ta oss till Antalya flygplats. Bussturen skulle ta ca 1 timme. Vårt flyg skulle gå klockan 23,05. När vi satt en sista stund i baren och drack vår sista Hemera Kiss för denna gång pratade jag, Marie och vår nyfunna vän Janna om vi trodde att flyget skulle gå i tid hem. Troligen inte kom vi fram till. Jag trodde på ca 1,5 timmes försening. Mycket fel visade det sig.
När vi klev på bussen fick vi veta att flyget var två timmar sent. Jaja, tänkte vi. Det överlever vi nog. Checkade in på flygplatsen (vi hade bara 14 kg övervikt!!!) och fick veta att lite mat och dryck skulle serveras som plåster på såren för väntetiden.
När vi satt där fick vi veta att det var ändrade planer. Planet vi skulle flyga med hade gått sönder och ett reservplan från annan del av världen skulle kallas in. Alla skulle checka ut bagaget igen och kliva på en ny buss som skulle ta oss till ett hotell inne i Antalya. Hajar ni logistiken när ca 200 trötta resenärer skall återfinnas på en stor flygplats och få information om att hämta väskor och kliva på en buss? Givetvis olika pga vilket hotell man kommit från bara för att göra det ännu mer förvirrat.
Vi anlände vid midnatt till ett gigantiskt hotell mitt i city. Tycker det var tur att de inte släppte av oss där i virrvarvet. Alla hus och gator såg lika ut åt vilket håll man än kollade åt. Många människor var jätteupprörda. En kvinna i bussen skulle tillslut anmäla en annan. Mycket märkligt. Jag och Marie mest fnissade av trötthet.
Här är en bild från ballongen på nya hotellet mitt i natten. Ser ni hur otroligt svart det är??? Så svart som det är i medelhavet blir det typ aldrig i Sverige. Och det är tur det!!!
Efter mycket om och men så halvslumrade vi till där på hotellet. Vid 02,45 ringde telefonen och meddelade att vi kunde sova en timme till. Gissa om vi somnade om? INTE NOT!!!! Trötta som sillar klev vi sedan upp strax innan tuppen vaknat och begav oss ännu en gång mot flygplatsen.
Proceduren upprepade sig. Köa in till terminalet i säkerhetskontrollen, köa i incheckningsdisken, köpa kaffe, köa för att komma in i Gaten för att slutligen komma in i planet. Jösses vad man kan bli trött på all denna väntan. Detta plan hade i alla fall flygits in från Litauen. Bara dryck fanns ombord, ingen frukost och inga taxfreevaror. Hur många tror du hetsade upp sig över detta??? Typ många kan man säga. Jag och Marie åt upp våra winegums och Dumlekola med lite vatten och kaffe till frukost. Mycket näringsrikt. Fniss....
När vi kom fram på Arlanda började vi med att äta mat innan vi åkte och hämtade Maries bil. Hungriga som två gnun kastade vi i oss maten. Båda upptäckte att vi var i sånt skick att vi skakade av trötthet och hunger. Det är typ dåligt!
Väl hemma hos Marie taktikvilade jag lite på soffan och åt lite sillmackor innan jag tog bilen upp till Övik och Gräddhyllan igen. Givetvis hade det börja snöregna när det var dags för mig att köra. Jag tror inte att jag var den absolut bästa chaffisen hem i går men jag kom i alla fall hem utan att krocka med någon eller att hamna i diket.
Jag hade en liten överläggning med mig själv om jag skulle packa upp i går. Skrotade hela den iden. Tvättade mig och borstade tänderna enbart. Somnade sedan ganska ovaggat. Tror jag säkert låg en halv minut innan jag slocknade.
Klev upp vid sjutiden i morse. Kände mig som om jag gått genom en mangel. Det är nästan som om jag är bakis fast jag inte druckit något. Sände en stor tacksamhetstanke till mina föräldrar som köpt frukost och ställt in i mitt kylskåp till jag kom hem. Det var länge sedan fil och flingor smakade så gott. Har ätit turisk yougurt och creps, våffler eller blinis i en vecka. Men jag kan säga i klartext att frukost smakar bättre på en varm uteservering i morgonsol än i ett kallt kök när det snöregnar utanför fönstret. Jag vill ha sommar året om!!!!!!!
Nu dags att jobba igen. Rast slut.
Ciao från Prinsessan åter i kalla Sverige.
No comments:
Post a Comment