Ibland blir tillvaron så där bra som man önskar. Fnissade lite för mig själv till lunch när jag tänkte på gårdagens blogginlägg. Ibland får man som man önskar utan att man behöver fråga. Det är najs!
I morse väckte jag tuppen och åkte ner till Sundsvall för mitt besök hos Giffarna. Klev in där och hela kansliet kom fram och hälsade. Vet ni, det är bara män som jobbar där :-). Mötade först med klubbdirektören, marknadschefen och sportchefen. Hajar ni hur märkligt det var??? Lilla jag från Övik och dessa tre med supertitlar. Fniss.... kände mig bestämt på rätt plats vid rätt tillfälle. Måste tillägga att deras sportchef ser mycket bra ut.... och är ganska lång...... längre än mig i mina decimeterklackar........ Suck..... ME LIKE!!!
Efter vi mötat fick jag två herrar som guide för att se på hela Norrporten Arena. Har nu kollat i alla vrår som finns där. Givetvis ingick ett studiebesök i A-lagets omklädningsrum medan de gjorde sig klara för morgonens träning. Kan säga att det gjorde inte ont någonstans att titta på dom!!! Kanske lite tantsjukt men det bjuder jag på.
Har nu skakat hand med tränaren, materialaren, spelarna, restaurangchefen, provsuttit vipläktaren, provgått gräset på planen, kollat in barerna, kollat in kioskerna, kollat in restaurangen och valt sittplatser för vipkorten jag fick för resten av säsongen. Vilket bra jobb jag har. Fattar ni att jag har betalt för sånt på arbetstid??? Suck, vad det är härligt att jag är den stora sportnörden på vårt kontor så jag måste "offra mig" att vara kontaktansvarig mot Giffarna. Fniss..... Har jag tur kan jag få vara det i fyra år. Det som kan bryta den trenden är att jag byter jobb eller att Giffarna lämnar Superettan och går upp i Allsvenskan. Det senare kan man nog anse vara ett lyxproblem.
Mina små sötnosar i stallet är snälla och glada som vanligt. Hajen alias Supersmurfen hade det lite mentalt jobbigt i kväll när han skulle gå ner i pulvermangraven och upp igen. Problemet var inte att gå i backe utan det där otäcka räcket som inramar graven. Han blev helt mentalt slut efter det. Det är inte lätt att vara liten. Undrar hur det kommer att bli den dagen han ska galoppera igenom en pulvermangrav och dessutom hoppa ett hinder där nere. Hmmm....... ja, det kommer att bli nästa ryttares problem. Tänker inte ge mig på att hoppa några hinder. Känns inte riktigt som min grej att hoppa in några småkillar.
Det verkar som om Smurfen ska flytta hem på måndag. Vad det kommer att kännas märkligt. Denna vackre pojke kommer att lämna ett tomrum efter sig. Men det är nog bra för Gunnar för då har jag mer tid att ägna mig åt honom. Han måste verkligen gå till frisören och dessutom måste nog hovslagaren komma och fixa till dom där små fossingarna också. Ska ta tag i dessa saker snart.
Nu är det dags att krypa ner under täcket. Dags att sova och vakna upp till en härlig fredag som ska följas av ännu en ledig helg. Vilket lyxliv jag plötsligt hamnat i. Me like typ mycket!!!
Ciao från Prinsessan på Gräddhyllan
No comments:
Post a Comment